Rådslaget 2018 - referat och presentationer

När Huddinge kommun stod värd för Södertörns Rådslag i mars 2018 var temat kompensförsörjning. Viktiga ingredienser i receptet för god kompetensförsörjning är en god infrastruktur, fler bostäder, flexibla lärosäten och praktikplatser. Men allra viktigast för att få ingredienserna ”att gifta sig” är att hitta former för att samverka. Södertörns Rådslag 2018 blev förhoppningsvis en katalysator för samsyn och gemensamma satsningar.

Daniel Dronjak, kommunstyrelsens ordförande i värdkommunen Huddinge, inledde med att förklara varför frågan om kompetens­försörjning är särskilt viktig för Södertörn. Tillväxten i regionen är snabbare än i länets norra delar både vad gäller företagande, jobb och bostäder.

Platsen för rådslaget – Flemingsberg med universitet, högskolor, forskning, handel och en växande stadsmiljö – är ett talande exempel. Det är ett av Sveriges främsta utvecklingscentra – just nu pågår 22 olika projekt som kommer att omsätta 25 miljarder kronor.

– Rådslaget är en chans att hitta nya vägar att stärka inte bara Södertörn utan hela Stockholmsregionen. Vi behöver samsyn kring utmaningen och gemensamma tankar om hur vi ska jobba vidare, sa Daniel Dronjak.

Rekordstort kompetensbehov

Kompetensbrist och rekryteringssvårigheter är ett växande problem i svenska företag. Statistik från Tillväxtverket visar att sju av tio företag i Sverige vill växa, men hindras av kompetensbrist. Handelskammarens konjunkturbarometer visar att Stockholms län lider av en generell arbetskraftsbrist som nått rekordhög nivå, de högsta på tio år. Inte ens under högkonjunkturen före den globala finanskrisen 2008 var arbetskraftsbristen lika påtaglig. Och det är behovet av högkvalificerad arbetskraft som ökar starkt, medan behovet av låg- och medelkvalificerad minskar.

Tänk långsiktigt

Hanna Cederqvist, ansvarig för kompetensutvecklingsfrågor hos Företagarna, berättade att de egenskaper som företagare värdesätter mest och tycker är svårast att hitta är attityd, ansvarstagande och självgående.

– Företagen skulle själva kunna förbättra sin attityd, replikerade någon i publiken, apropå att det inte alltid är så lätt att hitta praktikplatser.
Och just praktikplatser och den snart åter obligatoriska praon är otroligt viktigt för att ge unga insikter om vad som förväntas i arbetslivet, för att underlätta studieval och för att de ska hitta bra förebilder.

– Genom att ta sig an praktikanter stärker företagen ledarskapet, de får testa rutiner och processer, och de bäddar för sin kompetensförsörjning långsiktigt, sa Hanna Cederqvist.

Hanna Cederqvist bjöd också på en förhandstitt på en färsk undersökning som släpps den 23 april. Den visar att mindre än hälften av företagarna tar sig an praktikanter. Skälet är att det anses svårt att ordna introduktion när man redan har kompetensbrist. Sex av tio företag i Stockholmsregionen uppger sig ha akuta rekryteringsbehov.

Genom praktik kan man också komma till rätta med mångas förutfattade meningar om vad olika yrken innebär. Är teknikjobb smutsiga, bullriga, farliga? Panelen uppmanade företagare att aktivt uppsöka grundskolornas studierådgivare och berätta.

Marianne Ekstedt, director employer branding på Scania, berättade om det arbete som näringsliv, akademi, KTH och några gymnasium inlett med Södertälje skolnätverk. Det är ett långsiktigt, gränsöverskridande arbete för kompetensförsörjning som bland annat omfattar studiebesök, storytelling och varumärkesbyggande för orten.

– Det är viktigt med konkreta aktiviteter, att komma ner på detaljnivå, påpekade hon.

Stark tillväxt ställer krav på infrastruktursatsningar

På Södertörn växer antalet företag i alla storleksklasser, de är generellt sätt mycket konkurrenskraftiga och lönsamma. Det visar en ny Bisnode-undersökning som Södertälje kommuns näringslivschef Erik Uddén presenterade. Antalet anställda på Södertörn växer snabbare än i jämförda regioner, och det är många som arbetspendlar. På Södertörn pendlade år 2016 hela 236 900 personer över kommungränserna vilket är en ökning på 8 procent på tre år.

– Infrastruktursatsningar som Spårväg Syd, Tvärförbindelse Södertörn och ökad kapacitet över Södertälje kanal, blir extremt viktiga för utvecklingen, sa Erik Uddén.

Hur snabbt anpassar sig lärosäten till nya krav?

Elina Letho Häggroth, kommunalråd från finska Vanda, gav oss en inblick i den hisnande digitala utveckling vi står inför. Sverige ligger långt framme vad gäller robotisering och det kommer att medföra allt fler avancerade jobb och färre enkla. Den snabba utvecklingen leder till ständigt förändrade kompetensbehov, vilket ställer stora krav på utbildningsinsatser.

– Vi ger en bred kompetensbakgrund och researcharbete ingår i utbildningen. Vi lyssnar av företagens behov, men vi är lite som en atlantångare, sa Mats Nilsson, rektor på KTH, och vände sig till företagarna:
– Tveka inte att använda studenterna för examensarbeten. Många vågar inte ge uppdrag som verkar svåra att klara, men det är kanske till just dessa ni ska använda studenterna, sa han.

Näringslivet uppmanades också att själva satsa på utveckla spetskompetens. För Södertörns högskola blir skräddarsydda uppdragsutbildningar allt vanligare.

– Vi kan sätta ihop en uppdragsutbildning på ett halvår, så vi är väl som en bogserbåt, sa rektor Dan- Anders Lidholm och la till:
– Yrkeshögskolorna är bra underleverantörer till oss.
Som snabbare småbåtar kanske.

Överskatta inte behov av språkkunskaper

Det blev också många inspel om den dåligt utnyttjade kompetensen hos nyanlända och behovet av en snabb validering av kunskaper. Men ett allmänt råd var att inte underskatta kvalifikationerna hos sökande och inte överskatta behovet av tala bra svenska. En arbetsplats är den bästa språkskolan, steg två efter svenska för invandrare, påpekades det. Det faktum att sociala kontakter är en allt vanligare väg till en anställning, ligger utrikesfödda i fatet, men det är värt att söka lite bredare och anstränga sig för att identifiera nyanländas kompetens.

Farzad Golchin, vd för Novare som hjälper till med rekrytering av nyanlända berättade om sina erfarenheter.
– De vi möter är ofta väldigt välutbildade och mycket motiverade. Vi har svårt att förstå att de inte fått jobb snabbare.

Samarbete stärker positionerna

I den avslutande paneldiskussionen betonade Maria Nimvik Stern, generalsekreterare i Mälardalsrådet, att ju bättre vi samarbetar desto bättre förstärker regionen sina positioner nationellt och internationellt. Mälardalsrådet har tidigare koordinerat samarbetet kring bättre infrastruktur via parollen ”En bättre sits”. Nu fokuserar rådet även på att stärka Mälardalen som innovativ kunskapsregion. Satsningen går under namnet ”En bättre matchning”. Där är nyckeln ökad samordning och samsyn i just kompetensförsörj­ningsfrågor.

– Vi arbetar för en tätare dialog mellan lärosäten, näringsliv och länsstyrelser i våra sju län för att få en bättre matchning mellan utbildning och efterfrågad kompetens, sa Maria Nimvik Stern.

Arbetet måste ske uthålligt och på många fronter.
– Det tar tid men är värt det, konstaterade professor Mikael Nilsson, KTH, och nämnde särskilt deras lyckade samarbetet med Scania. 

Strategi för Södertörn

Södertörnskommunerna kommer att delta i ”En bättre matchning”.
– Vi ska ta fram en strategi och handlingsplan. Det här är en svår och viktig fråga och det är viktigt att skapa strukturer för ett långsiktigt samarbete. Det kommer att behövas initiativ från många olika håll och en övergripande samordnande funktion, sa Daniel Dronjak. Han tackade för alla nyttiga inspel och bra idéer under dagen, innan han lämnade över stafettpinnen – in facto en vandringsstav – till Lennart Kalderén, kommunstyrelsens ordförande i Salem där Södertörns Rådslag 2019 kommer att äga rum. 

Vad fick du med dig från Rådslaget?

Anne-Helen Derkert, Mobil Elteknik Sverige AB:
– Rådslaget var en bra dag med högaktuella frågor. Det är synd bara att inte fler företagare deltar och framför vilket stöd de saknar. Jag tänker också att vi företagare måste bli bättre att specificera vilken kompetens som vi verkligen behöver när vi rekryterar. Vi ska inte fråga efter kompetens som sen inte nyttjas.

Erik Hamner, chef för gymnasium- och vuxenutbildning, Tyresö kommun:
– Det var intressant att ta del av informationen om hur starkt Södertörn växer, hur många som pendlar och hur viktiga kommunikationerna är. Även siffrorna om vilka sektorer som växer mest. Att företagarna nämner rätt attityd, ansvarstagande och självgående som viktigast vid anställning är också intressant. Gymnasieutbildning har blivit en hygienfaktor. Framöver tror jag att vi behöver samarbeta mer och bredare – gymnasium, vuxenutbildning, YH, högskola och att det kommer att krävas mer vidareutbildning. Jag tror vi kommer att få se kunskapsgallerior där skolor med olika huvudmän hyr in sig i attraktiva studiemiljöer och erbjuder utbildning på olika nivåer och inriktningar. Företagarnas roll kommer bli än viktigare, både som partners och beställare vad gäller utformning av utbildning och i samarbetet kring arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsutbildning etcetera.

Ingrid Wibom, HR-chef, Botkyrka kommun:
– Vi har en stor fördel här på Södertörn. Det är nära till jobb. Andelen invånare i arbetsför ålder är större än för riket i stort. Vi har många unga, men färre äldre. Utbildningsnivån är något lägre än för länet i övrigt, men här finns numer flera universitet, högskolor och annan högre utbildning. Vi ska ta vara på detta, samverka och anställa!

Presentationer

Kompetens ur ett företagarperspektiv — Hanna Cederqvist, Företagarna , 254.8 kB.

Södertörns näringsliv och arbetsmarknad — Erik Uddén, Södertälje kommun , 1.5 MB.

Robotisering — Elina Letho Häggroth, Vanda , 4.1 MB.

Södertälje Skolnätverk — Marianne Ekstedt, Scania , 595.6 kB.

Uppdragsutbildning — Dan-Anders Lidholm, Södertörns högskola , 55.9 kB.