sodertornskommunerna.se
Sök:
Toppnavigation

Södertörns Rådslag 2012

Södertörns Rådslag som hölls i Nynäshamn 20 mars 2012 var välbesökt. Drygt 130 personer samlades på Utsikten Meetings för att ta del av det späckade programmet.

Infrastruktur och konkurrenskraft var rubriken när Nynäshamns kommun stod värd för Södertörns Rådslag 2012. Under förmiddagen fick representanter från de åtta Södertörnskommunerna, näringslivet och Södertörns högskola information och lägesrapport om de större infrastrukturprojekten i Stockholmsregionen.

Under eftermiddagen var infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd på plats liksom representanter från Trafikverket och Stockholms Handelskammare som pratade om infrastrukturens betydelse för konkurrenskraften.

Anna Ljungdell Kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn, Anna Ljungdell (S), inledde dagen.

Anna Ljungdell inledde dagen

Anna Ljungdell, kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn, hälsade alla välkomna. Hon berättade kort om Nynäshamn, den planerade storhamnen Norvik och om infrastrukturens betydelse för kommunen – bland annat väg 73 som stod klar december 2010.

– Sen väg 73 fick motorvägsstandard hela vägen mellan Globen och Nynäshamn märker vi att intresset för Nynäshamn ökar för varje dag. Det gäller allt från företagare till bostadsetablerare, sa Anna Ljungdell.

Moderator Göran Cars

Moderator Göran Cars, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, presenterade programmet och berättade om syftet med dagen.

– Vi ska föra ett begåvat samtal kring konkurrenskraft samt infrastrukturen som en förutsättning för tillväxt och utveckling. Vi pratar om vilka möjligheter som öppnas med investeringarna och infrastrukturen, sa Cars.

Lägesrapporter från större infrastrukturprojekt

Louise Melander 2 Louise Melander, informationschef Trafikverket, berättade om Förbifart Stockholm.

Förbifart Stockholm. Louise Melander, informationschef Trafikverket informerade. Trafikverket bygger ny väg och ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Leden som binder samman de norra och södra länsdelarna avlastar Essingeleden och innerstaden. Byggtiden är beräknad till mellan åtta och tio år. Trafikverkets förhoppning är att spaden sätts i backen 2013. Vägen blir 21 kilometer lång varav 18 kilometer är i tunnel.

– Stockholms läns växer med ett Malmö per år. Essingeleden är ofta full så det behövs en västlig förbindelse. Förbifart Stockholm, som går mellan Kungens Kurva och upp till Häggvik i Sollentuna, blir en viktig länk i den yttre ringleden som Stockholm så väl behöver, sa Louise Melander.

Melander pratade om den stora inflyttningen och att många bostäder byggs i södra Stockholm medan företagen ofta är i norr. Melander menar att Förbifart Stockholm kommer att underlätta för den som exempelvis bor i Tyresö och jobbar norr om Stockholm. Hon berättade även att ett omfattande jobb har lags på säkerhet och trygghet i tunneln.

– Det är viktigt att resenärerna ska känna sig säkra och trygga och att tunnelluften ligger på en acceptabel nivå.

Södertörnsleden. Britt-Marie Jacobsson, projektledare på Trafikverket informerade. Södertörnsleden är en tvärförbindelse på Södertörn från E4/E20 vid Vårby till väg 73 vid Jordbro. Den ansluter till Förbifart Stockholm och är en del av det som kallas yttre tvärleden.

– Den binder samman stora kommuner, den ger möjlighet till anslutning med hamnen, tillgängligheten till Karolinska sjukhuset förbättras, bussförbindelserna går snabbare och väg 225 avlastas, sa Britt-Marie Jacobsson.

Hon informerade bland annat om tidsplanerna för de olika sträckorna: Masmolänken ska vara klar under 2019, Masmo-Gladö kvarn 2015 och Gladö kvarn-Jordbro 2015.

Citybanan. Eva Rådmark-Herrder, informationschef på Trafikverket, berättade om Citybanan. När Citybanan är färdigbyggd 2017 är den en sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra. I dag finns två spår på 550 tåg per dygn. Nu byggs ytterligare två helt nya spår, en ny station vid Odenplan och den nya stationen "Stockholm city" som ligger under T-centralen. Två tredjedelar av utbyggnaden är klar.

– Nu fördubblas kapaciteten på spårtrafiken. Citybanan är oerhört viktig för Stockholm och hela länets utveckling. Ska vi kunna ta emot fler boende måste Citybanan till, sa Eva Rådmark-Herrder.

Vilken betydelse har Citybanan för Södertörnskommunerna, undrade Göran Cars?

– Det finns möjlighet för tätare pendeltågstrafik och tågen kommer att komma i tid i mycket högre utsträckning än i dag. Vi kommer inte längre att behöva prata om pendeltågseländet, sa Eva Rådmark-Herrder.

Stockholm hamnar. Kjell Karlsson, chef för infrastrukturutveckling på Stockholms Hamnar. Kjell Karlsson berättade om Stockholms Hamnars verksamheter och uppdrag. Uppdraget är att säkerställa regionens varuförsörjning på lång sikt, att utvecklas i takt med framtidens krav och förutsättningar och att vara ett föredöme som miljöhamn.

Kjell Karlsson Stockholms Hamnar Med Norvik får vi större containerflöden in till regionen, sa Kjell Karlsson, Stockholms Hamnar.

Stockholm Hamnar har tre hamnar i Stockholmsområdet: en i Kapellskär, en i Stockholm och en på Norvikudden i Nynäshamn där planering för en container- och rorogodshamn pågår för fullt. Stockholms Hamnar förvärvade området Norvikudden 1992.

– Med Norvik får vi större containerflöde in till regionen. Hamnen ligger bra till, nära farleder med kort insegling och infrastrukturen är på plats. NCC planerar även för ett industriområde i anslutning till hamnen. Arbetet med detaljplanen pågår och nu väntar vi på domen från HD som funderar över prövningstillståndet, sa Kjell Karlsson.

Göran Cars undrade vad kommunerna ska göra för att dra nytta av industriområdet. – Vara väldigt aktiva och jobba för att genom sina kontakter hitta intressenter som man kan dra hit. Vi och NCC kommer också gärna och berättar hur området kan utvecklas, sa Kjell Karlsson.

Spårväg Syd. Ola Kromnov biträdande projektledare för förstudien av Spårväg syd. SL studerar möjligheten att bygga en spårväg eller förbättra busstrafiken i södra Stockholm mellan Flemingsberg och Älvsjö. SL arbetar nu med en slutversion av förstudien med beaktande av remissinstansernas synpunkter. Det arbetet ska vara klart innan sommaren. Syftet med Spårväg syd är att binda ihop Skärholmen, Kungens kurva och Flemingsberg. Målet är att förbättra tillgängligheten i tvärled.

– Vi vill åstadkomma hög punktlighet, att min resa dörr till dörr går snabbare och att komforten ska vara bra för resenärerna. Vi vill även öka antalet kollektivtrafikresenärer och minska belastningen på vägarna, sa Ola Kromnov.

Förstudien har tittat på lösningar där busstrafiken får en egen körbana och att hållplatserna anpassas för snabba stopp. En annan lösning som har studerats är olika spårvägsdragningar från Älvsjö ner mot Kungens kurva och Flemingsberg.

– Bedömningen är att det på kort sikt är intressant att vidareutveckla busstrafiken i området. På lång sikt kan spårvägsalternativet bli intressant, sa Kromnov.

När moderatorn frågade hur stor sannolikheten är att projektet blir av skruvade Ola Kromnov på sig och svarade undvikande "Det finns en stark vilja hos Södertörnskommunerna men jag kan inte svara på det".

SL:s ansvar för utvecklingen på Södertörn

Per Ekberg, tf planeringschef berättade kort om SL, antal resenärer, nöjdhet med mera. Han informerade även om SL:s kärnverksamhet och uppdrag som bland annat är:

  • Strategisk utveckling av kollektivtrafik.
  • Affärsutveckling.
  • Ansvara för utformningen av landstingets trafikpolitik och trafikplanering.
  • Leverera kollektivtrafik genom andra.
  • Råda över strategiskt viktig infrastruktur.

Vidare informerade Ekberg om den nya pendeltåglinjen Uppsala, Arlanda, Älvsjö och Tumba, där beslut tas i nästa nämnd. Han sa även att SL i sin omorganisation har tillsatt sex samhällsplanerare som ska ansvara för kontakter med kommunerna och att målet är att öka antalet resenärer.

– Målet är att vi ska få 15 procent fler kollektiva trafikresenärer vilket är jättetufft. Det är viktigt med samverkan i hela länet, sa Per Ekberg.

Göran Cars frågade om SL kan köra den tuffa linjen mot kommunerna: om ni vill ha ökad infrastruktur måste ni öka bostadsbyggandet?

– Det är sånt vi pratar om på kafferasterna. Och faktum är att ska vi lyckas bygga det vi tror behövs för att öka antalet kollektivtrafikresenärer behövs det till någon annan typ av finansiella lösningar, sa Per Ekberg.

Reflektioner

Fyra personer hade uppdraget att reflektera över infrastrukturprojekten och morgonens anföranden. De var Thomas Ryman, infrastrukturansvarig på Kungliga Tekniska Högskolan, Fredrik Johansson, analys och policychef på Stockholms Handelskammare, Boel Godner, kommunstyrelseordförande Södertälje och Rebecka Lettevall, prorektor Södertörns högskola.

Thomas Ryman
Tomas Ryman konstaterade att ryggraden i samhället är infrastrukturen och att svagheten är om det blir en utslagning.

– Kommer inte pendeltågen måste det finnas ersättningsbussar vilket inte alltid händer. Det måste finnas en säkerhet, en plan B.

Fredrik Johansson
Fredrik Johansson konstaterade att Stockholm växer snabbt och har stor betydelse för hela landets utveckling. Han menar att 40 procent av landets ekonomiska tillväxt kommer att ske i Stockholmsregionen under de närmaste 15-20 åren.

– Men under lång tid har staten förbisett Stockholm när det gäller infrastruktur, sa Fredrik Johansson.

Enligt Johansson kommer det att saknas 73 000 högutbildade i Stockholms län år 2030.

– För att klara kompetensförsörjningen spelar infrastruktur kopplat till bostäder stor roll. Vi vet att under de senaste decennierna byggs det inte tillräckligt med bostäder.

Johansson gjorde ett antagande.

– Om vi antar att bostadsbehovet år 1991 var i balans så saknas det i dag 91 000 lägenheter i Stockholmsregionen. Om man tittar på den prognostiserade befolkningsökningen, och kommunernas planer för bostadsbyggande, fram till år 2020 kommer underskottet då att vara 200 000 bostäder. Vi tror att man måste få igång en diskussion om hur bostadsmarknaden fungerar när infrastrukturen byggs ut, sa Fredrik Johansson.

Boel Godner
Boel Godner konstaterade att kommunikationer är a och o och att det är bra att infrastrukturen byggs ut, men poängterade hur viktigt det är att kommunikationerna fungerar under utbyggnaderna.

– Vi vill till exempel naturligtvis ha dubbelspår men under byggtiden har folk valt bort att jobba hos oss när pendeltågen inte går ändra fram, sa Godner.

Hon anser även att utvecklingen inte bara kan ske i Stockcholm city, att det är viktigt att alla projekt och satsningar verkligen blir av så att hela regionen blomstrar.

– Det är viktigt att se allt som en helhet och inte som ett enskilt projekt. Det är bra om alla aktörer tittar i Rufsen ibland och inte bara gör egna planer och projekt, sa Boel Godner.

Samtidigt anser Godner att det inte är särskilt bra när människor bor i ena änden av regionen och jobbar i den andra.

– Vi ska sträva efter att det mesta finns i den egna kommunen, allt från bostäder till företagare.

Rebecka Lettevall
Rebecka Lettevall sa att högskolan vill ta tillbaka folk från den norra delen av regionen till den södra och att de har starka önskemål om att pendeltågen från Uppsala ska gå till Tumba hela dygnet. Lettevall konstaterade att bra kommunikationer är viktiga för att kunna utvecklas på rätt sätt.

– Goda och pålitliga kommunikationer är viktiga för att vi ska kunna utveckla verksamheten. Vi märker tydligt när pendeltågen har växelfel och signalfel. Föreläsningssalar står ibland tomma när det är problem med pendeltågstrafiken så de förslag som har kommit fram har stor betydelse för oss, sa Lettevall.

Infrastrukturens betydelse för konkurrenskraften

Eftermiddagen började med att tre personer skulle prata om sina områden men under huvudrubriken "infrastrukturens betydelse för konkurrenskraften". Ilija Batljan, ordförande Södertörns Högskola lämnade sent återbud men Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare och Peter Huledal, regional samordnare på Trafikverket var på plats.

Näringslivets utveckling och tillväxt. Maria Rankka.
Maria Ranka började med att beskriva Stockholms som en av de snabbast växande städerna i Europa och Stockholms ökade ekonomiska betydelse för Sverige.

– Vi står för drygt 50 procent av de direkta skatterna till staten. År 2000 var siffran inte ens 38 procent. Vi betalar även mycket skatt som kommer hela landet till del.

Maria Rankas förklaring till att det går bra just nu är bland annat att Stockholm har en växande och stark tjänstesektor samt ett kunskapsintensivt näringsliv.

– Vi har inte samma ägg i samma korg. Det är viktigt att värna branschbredden, sa Maria Ranka.

Hoten är enligt Ranka problemen inom infrastrukturområdet.

– Det behövs mer och bättre av allt, vi har underinvesterat under många år. Vi har en befolkningsexplosion och kommunikationerna måste fungera i en växande region. Vi måste exempelvis kunna resa på tvären och det är viktigt med förstärkta bussar. Sen måste infrastruktur och bostäder gå hand i hand. Det är rimligt att de kommuner som vill ha ökad infrastruktur även står för bostadsbyggande, sa Ranka.

Kapacitet för regional utveckling och tillväxt. Peter Huledal.
Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.

– Vi har räknat på trafikökningen fram till 2050 och bland annat kommit fram till att kapacitetbrist inte bara kan byggas bort, vi måste även underhålla och investera i befintlig kapacitet.

Utredningen har även tittat på bristerna. De finns framför allt på järnvägen, vägar i storstadsområden samt funktionsbrister i bärighet på vägar och järnvägar. Utredningen har även tittat på potentialer.

– De är sjöfarten för godstransporter och buss som alternativ till järnvägen, sa Huledal.

En del av eftermiddagen ägnades åt grupparbeten. Göran Cars lyfte tre frågor som de 15 grupperna skulle fundera över:

  1. Varför är infrastruktur viktig för tillväxt och varför är prioriterade satsningar på Södertörn motiverade? Uppgift för grupperna 1-5.

  2. Hur kan samverkan mellan kommuner, Trafikverk och andra aktörer utvecklas för att skapa snabbare och effektivare planeringsprocesser? Uppgift för grupperna 6-10.

  3. Hur kan processerna för genomförande utvecklas och hur kan bebyggelse och infrastrukturbyggande kopplas samman? Uppgift för grupperna 11-15.

Grupparbete 2 livlig diskussion Vid eftermiddagens grupparbeten diskuterades det flitigt.

Göran Cars redovisade gruppernas svar:

  1. Infrastruktur är en förutsättning för tillväxt. Det finns exempel på områden som har fungerat tack vare infrastrukturen. Anledningen till att satsningar på Södertörn är motiverade är att det är en region i obalans och infrastrukturinvesteringar kan vara ett sätt att komma åt miljöproblem eftersom bilresorna minskar. Det underlättar för Södertörnsborna att resa inte bara norrut utan även söderut.

  2. Kommunerna måste utveckla ett sätt för att tala med en röst. Det gäller att snacka ihop sig och vara tydlig med vad man vill. Det är även viktigt att föra en dialog med näringsliv och andra intressenter – inte minst medborgarna. Mycket kan stoppas om opinionen är liten. Det gäller även att skapa en arena där man möter regionala nivåer med SL. Trafikverket och kanske nationella intressen. Där förs samtal om möjligheten att genomföra investeringar samt om vad kommunerna ser som nödvändigt.

  3. I tidiga skeenden fundera över förväntningar och vilka motprestationerna är. Förankring är viktig – det är svårt att i ett sent skede ge förklaringar. På Södertörn finns det starka skäl för att jämka samman investeringar och tidigt säga vad man vill åstadkomma med hjälp av infrastrukturinvesteringar. Viktigt att samordna planeringsprocesserna, dels infrastrukturprocesserna för sig och stadsplanering för sig. Det är även viktigt med infartsparkeringar, det innebär mindre tryck på vägtrafiken.

Goran Cars Moderator Göran Cars hade en tuff dag.

Infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd
Catharina Elmsater-Svard
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd var dagens sista föredragshållare.

Infrastrukturministern gav några siffror vad gäller infrastrukturinvesteringar nationellt.

  • Det behövs investeringar i storleksordningen 15 miljarder kronor de närmaste 10 åren bara i förstärkning av kraftförsörjningen på våra järnvägar.

  • Att bygga 10 kilometer järnväg kostar cirka 1 miljard kronor. Motsvarande siffra för motorväg är cirka 400 miljoner.

Strömbron i Stockholm skulle behöva vara helt avstängd i två år för att nödvändiga reparationer ska kunna göras. Nu finns en "lucka" på 2 timmar per natt.

Avslutning
Kommunstyrelsens ordförande Anna Ljungdell avslutade med att lämna över stafettpinnen till Botkyrka som är värdkommun för Södertörns rådslag 2013.

Stafettpinnen Anna Ljungdell lämnar över ”stafettpinnen” till kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka Katarina Berggren (S).

Länkar till föreläsarnas powerpointpresentationer hittar du i högerspalten på denna sida.

Text: Åsa Ericsson
Foto: Mattias Hansson/HGbild

Sidan skapades den 8 februari 2012.

Senast uppdaterad den 28 maj 2014.

Webbredaktör: Karin Lundmark



Startsidan Om Södertörnssamarbetet Projekt Nyckeltal Gemensamma organisationer Nätverk Ställningstaganden